Hur man stretchar piercingar på ett säkert sätt

Att stretcha piercingar är en process som kräver tålamod, försiktighet och rätt teknik. Den vanligaste orsaken till problem är att man skyndar på processen eller använder fel metoder. Att stretcha ska aldrig vara en tävling – det är en resa som tar år, inte veckor.

---

Grundläggande regler för stretching

1. Det är inte en snabb process. Att stretcha kräver långsiktigt tänkande – långsam och stabil progression är nyckeln.
2. Använd aldrig tapers eller tunnlar för att stretcha.

• Tapers är verktyg som endast ska användas för att föra in smycken i färska piercingar, inte för att töja.
• Tunnlar fungerar som “pepparkaksformar” och kan skada vävnaden vid stretching.

1. Vänta minst ett år efter att din piercing är läkt innan du börjar stretcha. Det minskar risken för komplikationer.
2. Bättre att vänta längre än kortare. Även mellan storleksökningar är det alltid klokt att ge vävnaden extra tid.
3. Rätt material: Använd alltid glas eller implantatsäkra metaller (t.ex. titan). Porösa material, inklusive organiska material och sten, ska inte användas vid läkning av en ny stretch.
4. Metod: Stretching ska alltid ske med så kallad dead stretching, vilket innebär att man helt enkelt låter nästa storlek glida in när kroppen är redo – aldrig genom tvång.

---

Lobes

Lobes är den enklaste piercingtypen att stretcha. En säker tidslinje är:

• Initial piercing: 3–4 månader till läkt, men vänta minst 6–12 månader innan första stretchen.
• 16g (1,2 mm) → 14g (1,6 mm): ca 1,5 månader
• 14g (1,6 mm) → 12g (2 mm): ca 2 månader
• 12g (2 mm) → 10g (2,4 mm): ca 2 månader
• 10g (2,4 mm) → 8g (3 mm): ca 2,5 månader
• 8g (3 mm) → 6g (4 mm): ca 3 månader

Efter 8g bör man övergå till millimetersystemet och endast gå upp i 1 mm åt gången, med minst 3 månader mellan varje ökning.

-> Viktigt: Stretching ska aldrig ge smärta eller kännas som att vävnaden kläms.

---

Brosk (inklusive näsborrar)

Brosk är betydligt svårare att stretcha och kräver stor försiktighet. Hårt brosk (som conch) riskerar att spricka om det inte stretchas korrekt.

• Stretching av brosk är en kompressiv stretch, där vävnaden trycks ihop snarare än expanderas utåt.
• Mjukare brosk (t.ex. näsborrar) är mer flexibelt men kräver fortfarande tålamod.
• Minst 6 månader mellan varje storlek, även vid små ökningar. Halvstorlekar bör alltid användas.
• Många behöver vänta flera år innan nästa storlek fungerar.

Fråga dig själv innan du försöker:

• Har det gått minst 6 månader sedan senaste stretchen?
• Gör det inte ont när jag försiktigt drar i smycket?
• Känns smycket löst?

Om svaret är ja på alla men smycket ändå inte går in – då är kroppen inte redo. När det väl är dags glider smycket in utan motstånd.

-> Obs: Inte alla kan stretcha brosk, även efter flera års försök.

---

Septum

Septum är den näst vanligaste piercingen att stretcha. Fram till dess att brosket börjar påverkas (s.k. denting) kan man följa samma schema som för lober:

• Före denting: minst 3 månader per 0,5–1 mm stretch (0,5 mm rekommenderas).
• Efter denting: minst 6 månader per 0,5 mm stretch.

När brosket börjar påverkas (ofta vid 4–6 mm) blir processen mer smärtsam och kan förändra näsans form.

---

Labret

Labreter följer ungefär samma schema som lobes och bör inte ge smärta vid stretching.
Risker även vid korrekt stretching är:

• Läppvätska/läckage
• Torrhet i munnen
• Svårigheter att äta vissa livsmedel (t.ex. hela äpplen)
• Tand- och tandköttserosion samt tandförflyttning

-> Dentala problem kan delvis motverkas med specialanpassade smycken, men är ofta ofrånkomliga utan kirurgi.

---

Andra piercingar

• Genital piercingar: Kan ofta stretchas säkert och följer i regel lobernas schema.
• Bröstvårtor: Följer broskets schema och kräver lång tid mellan storlekarna.
• Piercingar som är ovanliga eller i känsliga områden: Rådgör alltid med en erfaren piercare innan du börjar.

---

Källor:

• Discord
• safepiercing.org